2013 var ett händelserikt år för svensk ishockey. Brynäs hade nyligen krönts till svenska mästare, men det var en annan nyhet som skulle komma att dominera rubrikerna. Elitserien, som varit en grundpelare i svensk hockey sedan 1975, bytte namn till SHL. Detta var inte bara en förändring av namnet, utan en genomgripande ompositionering av hela ligan.
Varför ett namnbyte?
Elitserien var ett välkänt namn för alla som följde svensk hockey. Men tiderna förändras, och namnbytet var en del av en större plan för att modernisera och stärka sporten. Som det förklaras i Göteborgs-Posten, var ett av huvudskälen att göra ligan tydligare. “Elitserien” användes av flera sporter, vilket skapade oklarhet. SHL, en förkortning för Svenska Hockeyligan på svenska och Swedish Hockey League internationellt, var tänkt att vara glasklart: ishockey, liga, Sverige. Dåvarande VD:n för SHL, Jörgen Lindgren, framhöll att målet var att höja värdet för alla hockeyintresserade och skapa en ännu bättre produkt, både på plats i arenorna och för de som följer matcherna via media. Visionen, som bekräftas av NHL-timmen, var en total sportupplevelse.
Mer än bara ett nytt namn
Namnbytet var en pusselbit i en större kommersiell strategi. I en värld där idrotten blir alltmer affärsinriktad, behövde även ishockeyn anpassa sig. Genom att skapa ett starkare och mer internationellt gångbart varumärke, som Idrottens Affärer beskriver, ville man öka ligans attraktionskraft för sponsorer och partners. Detta skulle i sin tur ge mer resurser till klubbarna, vilket skulle möjliggöra bättre spelare, högre kvalitet på isen och en mer sevärd produkt för publiken. Det var en långsiktig investering i ligans framtid.
Förändringar på och utanför isen
Förändringarna stannade inte vid namnbytet. Svensk ishockey genomgick en större översyn. Sportbladet rapporterade om ett nytt format för slutspelet, där fler lag fick chansen att kämpa om mästartiteln. För att göra spelet mer offensivt och händelserikt flyttades mållinjen, vilket gav större yta i anfallszonen. Dessutom infördes en ny tolkning av sparkregeln för att uppmuntra till fler mål. Som Wikiwand påpekar, har ligan sett flera formatändringar sedan starten, vilket visar på en ständig vilja att utveckla och förbättra sporten.
Svensk hockey siktar högt
Med namnbytet följde också en tydlig ambition att SHL skulle vara mer än bara en nationell angelägenhet. Svensk ishockey ville inte bara vara bäst i Sverige, utan också konkurrera med de bästa ligorna globalt. Dala-Demokraten rapporterade om SHL:s mål att bli “bäst i Europa”. Ett internationellt gångbart namn var en viktig del i denna strategi. SHL:s ambition var att locka toppspelare, inte bara från Sverige utan från hela världen.
Reaktioner på namnbytet
Omvandlingen från Elitserien till SHL väckte såklart reaktioner. Joel Lundqvist, dåvarande lagkapten för Frölunda, välkomnade förändringen och menade att det nya namnet var mer internationellt gångbart. Han såg det som ett enklare och tydligare begrepp. Även om det fanns en viss initial förvirring kring det nya namnet, sågs det överlag som ett positivt steg för att stärka ligan, vilket bekräftas av en artikel i Sundsvalls Tidning.
En ny era
Att Elitserien blev SHL var en strategisk och nödvändig förändring, en anpassning till en modern idrottsvärld. Det handlade om att stärka ligans identitet, öka de kommersiella intäkterna och höja kvaliteten på ishockeyn. Som rapporterats av bland annat Omni, var beslutet ett samarbete mellan Hockeyligan och Svenska Ishockeyförbundet. SHL-namnet markerade starten på en ny era för svensk ishockey, med siktet inställt på framtiden och en ambition att erbjuda ishockey i världsklass.
